Back To Life (How Ever Do You Want Me)

 Some rights reserved by murkas

I slutet av 1980-talet dominerades musiklandskapet av engelska band. Coolast av dem alla var Soul II Soul. Ledda av den mystiske Jazzie B.
De gled in med sina färgglada kläder. Sin estetik som andades både modernitet och medvetenhet. Om ordet hipster hade varit i ropet vid den här tiden så hade det garanterat passat som en gummistövel och gubbakeps på Soul II Soul.

Tempot var nedskruvat och låg någon stans mellan 90 och 105 bpm. Det som till vardags benämns som "laidback midtempo groove". Det var oemotståndligt. Det var smart. Det var otroligt bra.
Så här 28 år senare slås man av hur fruktansvärt bra låten håller. Soundet är fortfarande krispigt och funky.

However do you want me, 
However do you need me 
How, however do you want me 
However do you need me, 
However do you want me 
However do you need me 
How, however do you want me 
However do you need me (x5)

Soul II Soul fick några hits till och fortsatte spela in skivor ett bra tag till men det är trots allt så att Back To Life är deras bästa låt.

Ett breakbeat som bara funkar. En röst som bara är så vacker och piano och stråkar där till. Enkelt och genialiskt.

Givetvis är detta en låt som massor av klåfingriga DJ:s och hemmasnickrare satt klorna i. Här nedan hittar ni några av alla dessa versioner. House, Nu Disco, Mashup. Ja alla får påsar. Lyssna vettja och imponeras av människans påhittighet och aldrig sinande skaparlusta. Men originalet är ändå alltid bäst. Eller nä jag vet inte. Det kanske är bättre att dansa till 128 bpm om jag tänker efter. Man blir ju lätt sömnig när det går långsamt. Nu håller vi fredag! #Discofredag

Midas Touch

 Some rights reserved by AJC1

Guldpriset ligger idag på 1339,47 dollar per troy ounce. Ett Troy ounce är 31,1035 gram. Se där lite onödigt vetande som kan göra hela dagen lite roligare.
Vill man veta ännu mer så kan man ju ta till sig att "Måttenheten skall inte förväxlas med det mer standardmässigt använda avoirdupois ounces som ofta används inom detaljhandeln eller i recept av olika slag. Ett avoirdupois ounce är mindre, det omfattar 437,5 korn eller 28,3495 gram. Ett troy ounce innehåller således 2,75 gram mer än ett avoirdupois ounce, också kallat ett standard ounce."

Kung Midas fick en önskan beviljad av Dionysos och valde då att allt han rörde vid skulle förvandlas till guld. Detta visade sig dock bli en förbannelse. Midas blev tvungen att be Dionysos om att ta tillbaka sin gåva. Det blev ju så förbannat svårt att äta.

God mat kan ibland vara hur gott som helst. Som till exempel en rejäl fläskpankaka med lingon. Inte mycket kan mäta sig med det.

En riktig stjärna på matlagning är Jamie Oliver. "James Trevor "Jamie" Oliver, född 27 maj 1975 i Clavering, Essex, är en brittisk kock, programledare, författare och tv-personlighet. Han har gjort flera TV-serier om matlagning, bland annat Den nakna kocken."

I've got the Midas Touch 
Everything I touch turns to gold, oh, sugar 
I've got the Midas Touch 
Baby, let me touch your body and your soul

När Jamie var ute och dansade på 1980-talet så var det inte sällan så att han sågs stuffa till den närmast episka låt som är föremål för dagens förvirrade inlägg som kommer att knyta ihop säcken. Vilket jag här tänker uppenbara.

Midnight Star bildades redan 1976 av ett gäng studenter vid Kentucky State University. Men det är 1986 som de når sin musikaliska höjdpunkt i form av dagens låt Midas touch.
Det är en klassisk kärlekssång. Varför sångaren vill förvandla föremålet för sin kärlek till guld förtäljer egentligen inte historien. Men vad spelar det för roll. Resultatet blev ju guldskiva. Så "Mission accomplished!" Nu håller vi Discofredag!!!

Could you be loved

Tomazjardim
This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported

Kanske inte disco om man skall vara ärlig. Men när jag gick på disco på 1980-talet så var detta en given "floorfiller". Om man dessutom adderar värmen som präglat denna september så känns den ändå given i detta sammanhang.

Don't let them fool ya  

Or even try to school ya, oh, no  

We've got a mind of our own  

So go to hell if what you're thinking is not right  

Love would never leave us alone  

A-yin the darkness there must come out to light

Att det är en sjukt bra låt är självklart men om man skall analysera vad det är som gör låten så bra så vill jag lyfta fram två saker.

1. Pianot. Det är som den lilla tonföljden liksom inte går färdigt. Den lovar mer men fyra eller fem toner är allt vi får och sedan lämnar den oss att fundera över vad som egentligen skulle ha följt.... Geninivå eller var de bara lata? Det får vi aldrig veta. Jag ser framför mig en pianist som liksom inte orkar spela mer än så. Antagligen rejält pårökt på den heliga örten....
2. Cuíca. Det är en trumma men med ett mycket speciellt ljud som enligt de som vet kan liknas vid ljudet av en "skrattande apa". Den används traditionellt i sambamusiken och även om rötterna står att finna i Spanien eller den muslimska världen så är det med Brasilien man idag förknippar den. Hur den hamnade på Jamaica och i den studio (Tuff Gong studio) där Bob Marley spelade in Could you be loved  lär vi aldrig få veta. Men den uppfanns uppenbarligen med detta syfte för bättre har det aldrig låtit.

Märkligt nog har Bob Marleys kompband The Wailers totalt hamnat i skuggan av Bob och ingen har någonsin brytt sig om att lära sig ett enda namn på dessa fantastiska musiker. Mannen bakom trummandet på den brasilianska trumman torde vara Alvin "Seeco" Patterson. Mannen är närmast ett under av påhittighet. Han spelar på mjölkflaskor, lådor, congas och mitt absoluta favoritinstrument Cowbell! 

Dagens låt tillägnar vi Seeco! Ja du är älskad och vi är djup tacksamma för att du med din Cuíca har satt dansgolv och hjärtan i brand. Tack Seeco! Nu håller vi #Discofredag!

Runaway Love

by Anders Erenius - Wordle.net

En av de absolut största idoler jag har inom musiken är den allt igenom fantastiske musikern och sångaren Curtis Mayfield.
Att då upptäcka att han på sitt skivbolag Curtom Records har producerat fantastisk disco är ju närmast att likna vid att upptäcka att man har en oljekälla på tomten. Man har liksom gått där med gräsklipparen och i och för sig tyckt om sin gräsmatta. Men aldrig riktigt förstått vilka skatter som legat dolda där under marken.

Don't come around  

Holding me and kissing me  

Talking all that jive  

And getting my feelings up

Linda Clifford blev vald till miss New York State men det är för sin vackra sång hon är känd. Curtis var en man som kunde förvalta Lindas kommersiella sida väl och ändå behålla "street cred". Men inte bara Curtis har producerat. Nej även giganten Isaac Hayes har producerat. Egentligen behöver man ju inte skriva mer än så..... Världsklass!

Yeah, gonna go dancing  

Gonna go dancing, hey  

I can still do it, you know  

You ain't gotta be here  

For me to be doing this

Dagens låt är en riktig pärla. Introt smeker igång med sköna syntharmonier. Man tror sig vara på väg in i en klassisk discotryckare. Men så plötsligt drar trummorna igång. Sköna harmonier. Sugande trummor. Ja till och med en cowbell!!! Gitarren liksom bara är så funkigt skön att man bara njuter. Stråkarna är så självklara. Så självsäkra. Basen är stabil på det där funkiga sättet som gör att man liksom inte hör den. Den bara är där.
Trumpeter! Där är ett litet blås som samsas med ett gäng trumpeter som leker sköna krumelurer. Men de är nedtonade så att man inte uppfattar det om man inte lyssnar aktivt.
2.56 in i låten är där plötsligt ett break som fullkomligt osar av Gospel. men det varar bara några takter. Sedan återkommer stråkarna och discon är återupprättad. Det är genialt! Man bygger upp och sedan river man ner för att återuppbygga.  Detta sätt att arbeta återkommer vid 4.27.
Efter 5.30 skalar man sakta av bit för bit tills trummor, percussion och piano återstår.  Bara för att sakta åter bygga upp låten till full kraft.
Kören är enkel men kraftfull.
Men rösten är det som gör det!
Kompetent och med så mycket kraft. Soul när den är som bäst.
Detta är musik som är tidlös. Det kunde vara inspelat igår.
Det här är kvalité. Det här är disco när den är som bäst!
9 minuter och 47 sekunder av fantastisk disco!

Tack Linda!

Det är fredag mina vänner. #discofredag

Non Rompere

Introt mina vänner! INTROT!!! Så mycket disco att man bara döööör.
Detta är den fantastiska italienska superstjärnan Vanna Brosio.

Att vara på rätt plats är inte sällan en nyckel till framgång. Vannas pappa hade en antikvitetsaffär mitt emot huset där det italienska TV-bolaget RAI hade sina lokaler.
Vanna som brukade hjälpa pappa i affären blir upptäckt och erbjuden att få vara med som "extra" i italienska TV-shower. Den som har den minsta kunskap om italiensk TV (tutti frutti) fattar att hennes kanske främsta kompetens handlade om utseende.

Detta leder till en karriär inom mode (modell) och TV (programledare i italiensk TV hå hå ja ja) vilket gör att musikkarriären går lite i vågor. Det kommer sprida skurar helt enkelt.

Men så plötsligt 1979 så levererar hon denna slagdänga. I smyg ger hon ut högoktanig disco under pseudonymen G.Bri. Skivomslaget är helt klart en inspiration till Daft punk med en kvinna i omotiverad störtkruka modell integralhjälm.

Non Rompero (Bryt inte)

Arret står Beppe Cantarelli för. Ja herr kantarell helt enkelt. Nu är detta inte vem som helst. Nej detta är en av Italiens största och mest kända producenter.
Beppe växte snart ur den italienska kostymen och drog till staterna. Där har han jobbat med storheter som Michael Jackson , Stevie Wonder , Aretha Franklin , Mariah Carey , Joe Cocker , Laura Branigan , Bonnie Tyler , Kool and The Gang , Ashford and Simpson , Luther Vandross.

Non Rompero betyder "bryt inte". Mer än så hittar vi inte av texten på nätet och #discofredag får erkänna att just italienska inte ingår i språkkompetensen.

Men introt mina vänner! INTROT!!!! Jag är mållös.

Nu dansar vi! Det är discofredag!