 |
  Some rights reserved by Rock Cousteau |
#Discofredag önskar fira denna fredag samt hylla den store Ronald ‘Khalis’ Bell med den ultimata partylåten.
Ronald var självlärd saxofonist och inspirationen kom från de plattor som hans far kom hem med. Vi snackar Coltrane, Cannonball Adderley och andra stora jazzsaxofonister som han helt enkelt gav sig sjutton på att imitera.
Celebration med Kool and the Gang svänger så mycket att även sedan länge utdöda dinosaurier blir tvungna att dansa.
Kool and the Gang är kanske mest kända som en discogrupp men de har rört sig över genrerna med en lätthet och bravur som saknar motstycke i modern musikhistoria. De började sin karriär 1964 som en jazzgrupp med namnet Jazziacs. De bytte namn till Kool and the Flames 1967 men tvingades byta för att inte förväxlas med James Browns kompgrupp Famous Flames. 1969 byter de sålunda till Kool and the Gang.
Musikaliskt har de då lämnat jazzen och spelar nu RnB med funkiga inslag. Tidigt 1970-tal har de en räcka med hits. Funky stuff, Jungle Boogie och Hollywood Swinging med flera. Låtarna från den här tiden har samplats flitigt och utgjort den funkiga basen för artister som EPMD, Beastie Boys, DJ Kool, Madonna och Janet Jackson för att bara nämna några.
Mot slutet av 1970-talet lämnar de funken för att skapa ett poppigare sound och det är nu de finner sin form och sin rättmätiga plats i discons superliga. Med hits som Ladies Night, Celebration, Fresh, Get down on it, Too Hot, Steppin out, Lets Go Dancin (Ohh, La, La, La) och Joanna är de en hitmaskin som imponerar.
Celebration är märkligt nog Kool and the Gangs enda listetta i USA. Två veckor på toppen tidigt 1981 höll de ut innan de fick ge sig och lämna plats till Dolly Partons 9 to 5.
Där är många funkpurister som ser Kool and the Gangs övergång till discon som en sellout men jag är mycket glad att de hade modet att våga utvecklas. De personifierar en musikalisk utvecklings eskatologi som med rötter i Jazz och Funk når sin skapelses krona i Discon.
Kool and the Gang är kanske mest kända som en discogrupp men de har rört sig över genrerna med en lätthet och bravur som saknar motstycke i modern musikhistoria. De började sin karriär 1964 som en jazzgrupp med namnet Jazziacs. De bytte namn till Kool and the Flames 1967 men tvingades byta för att inte förväxlas med James Browns kompgrupp Famous Flames. 1969 byter de sålunda till Kool and the Gang.
Musikaliskt har de då lämnat jazzen och spelar nu RnB med funkiga inslag. Tidigt 1970-tal har de en räcka med hits. Funky stuff, Jungle Boogie och Hollywood Swinging med flera. Låtarna från den här tiden har samplats flitigt och utgjort den funkiga basen för artister som EPMD, Beastie Boys, DJ Kool, Madonna och Janet Jackson för att bara nämna några.
There's a party goin' on right here
A celebration to last throughout the years
So bring your good times, and your laughter too
We gonna celebrate your party with you
Mot slutet av 1970-talet lämnar de funken för att skapa ett poppigare sound och det är nu de finner sin form och sin rättmätiga plats i discons superliga. Med hits som Ladies Night, Celebration, Fresh, Get down on it, Too Hot, Steppin out, Lets Go Dancin (Ohh, La, La, La) och Joanna är de en hitmaskin som imponerar.
Celebration är märkligt nog Kool and the Gangs enda listetta i USA. Två veckor på toppen tidigt 1981 höll de ut innan de fick ge sig och lämna plats till Dolly Partons 9 to 5.
Där är många funkpurister som ser Kool and the Gangs övergång till discon som en sellout men jag är mycket glad att de hade modet att våga utvecklas. De personifierar en musikalisk utvecklings eskatologi som med rötter i Jazz och Funk når sin skapelses krona i Discon.
