We All Need Love

 Some rights reserved by h.guendra

Det är inte bara fredag idag. Det är dessutom alla hjärtans dag. Då måste ju låten ha ett kärlekstema. Valet faller sig naturligt. Den kanske snällaste nationen av alla är ju Kanada. Nu kommer de ju bara in på andra plats i rankingen "Best countries  in the world" men jag väljer att tolka det som att de helt enkelt är artiga och låter Schweiz gå före. Vilket alltså ytterligare stärker min tes.

Kanadicken Domenic Troiano har skrivit en riktigt bra bit nämligen dagens We all need Love. Som så ofta i det öppna, varma och välkomnande Kanada så är han egentligen från en helt annan del av världen. Nämligen Italien. Men uppvuxen i Kanada. Främst pysslade han med rock i olika konstellationer innan han i slutet av 1970-talet bättrade sig och spelade in en discoplatta där vi hittar dagen lilla pärla. Detta kom (naturligtvis) att bli hans största kommersiella framgång. Nu kanske inte en 39:e plats på amerikanska danslistan kan tyckas vara något att yvas över. Men som vanligt när det gäller dessa discopärlor så är historien inte slut där.

Nej detta är en låt som kommer att dyka upp fler gånger i genom musikhistorien.

We all need love, we all need love 
We all need love, I swear it's true 
All god's children, me and you 
We all need love, I swear it's true 
All god's children, me and you

Redan 1983 är det dags igen. Gruppen Ebony gör en cover som väl är helt ok.
Sedan dröjer det 1988 innan Karen J Ann gör ett nytt försök med låten. Då är det lite italodisco feeling över det hela.

Men sedan smäller det till ordentligt. Roberto Zanetti är en Italiensk demonproducent mera känd som sitt alias Robyx. Han är mannen som bland annat gett oss fantastiska artister som Ice MC (Boom diggy diggy diggy boom diggy bang) och Alexia (med hits som Uh La La La och Summer is crazy som inte skall blandas ihop med Summer is Magic med Playahitti som i och för sig låter nästan lika dant).

Han hittar gruppen Double You och då gör de sin version av låten och släpper den som sin andra singel efter den episka monsterhit som de haft med en annan discodänga i nya kläder. Nämligen deras cover av KC & sunshine bands Please Don't go.  Då blir låten äntligen en monsterhit!!! I Belgien.

Om man lyssnar på syntharna i Double You:s version så känner man att "det där har jag allt hört förut". Ja det har man säger jag och tipsar om att Haddaway nog har blivit av med sina...

Nu håller vi en fredag full av kärlek. En riktig #Discofredag.

We are Family

 Some rights reserved by Ikhlasul Amal

1971 var ett alldeles utomordentligt bra år, på det hela taget. Ja det hade sina katastrofer också så klart. Rolls Royce gick i konkurs och förstatligades. Evel Knievel hoppar över 19 bilar inför en publik på 100,000 i Hustons  Astrodome vilket självklart var ett rekord. Ett rekord som kom att stå sig i 27 år. Det är massiva protester mot Vietnamkriget. 500,000 människor marscherar i Washington. USA överger guldmyntfoten och tar därmed effektivt död på Bretton Woods systemet.
Filmatiseringen av Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga har premiär.

Ja och jag föddes såklart. Bara en sån sak.

Men frågan är om inte det mest fantastiska som händer detta år är att systrarna Debbie, Joni, Kim och Kathy Sledge bestämmer sig för att starta ett band.

We are family 
I got all my sisters with me 
We are family (get up, get up y'all) 
Get up everybody and sing

De hade att brås på. Pappa Edwin Sledge var en jäkel på att steppa och mamma Florez var skådespelare. Dessutom hade de en mormor som kunde sjunga. Hon hette Viola Williams och var en inte helt oäven operasångerska på sin tid.  Bandnamnet när de nu skulle börja uppträda var ju ganska självklart. Det fick bli "Mrs Williams’ Grandchildren". När de sedan byter namn är oklart. Men att de är så där hyfsat framgångsrika under 1970-talet är helt klart. Inga stora hits men ett gediget turnerande gör att de lyckas göra sig ett namn. De har ett skivkontrakt med en underetikett till Atlantic records och ger ut ett antal album.

Den stora förändringen kommer i och med att de av skivbolaget blir ihopskuffade med Nile Rodgers och Bernard Edwards från Chic. Lite gnisslar det allt i studion innan samarbetet tar fart. Men när de är färdiga så är resultatet ett av de mest klassiska discoalbumen. We are family! Fyra megahitar som klingar vidare genom tiden och ständigt samplas. Omtolkas och återvinns. Det är helt enkelt disco i sin renaste form. Pure, solid, disco gold!

Det är äntligen #Discofredag igen! Nu dansar vi.