So Many Men, So Little Time

 Some rights reserved by Sam Howzit

Vi inleder hösten med en riktig rökare och discoklassiker. Artisten Miquel Brown kanske inte är den mest namnkunniga (utom för oss disconördar) men hon är styvsyster till en annan discoikon nämligen Amii Stewart (som jag skrev om här på bloggen 2016).

Hon är även mamma till Sinitta som hade en intensiv artistkarriär under 1980-talet under Stock, Aitken & Watermans trygga ledning. En lång radda med topplåtar som So Macho, GTO och Toy Boy.

Miquel föddes i Canada men hamnade via turnerande med musikalen Hair i England och har ständigt varit aktuell på scenerna i West end. Mängder av roller i musikaler har det blivit. Men det är när hon tidigt 1980-tal råkar på producenterna Ian Levine & Fiachra Trench som det slår gnistor musikaliskt även på skiva. Ian har startat ett skivbolag och första skivan blir med Miquel. Dagens låt blir en HIT. Inte på det där sättet att den flyger upp på listorna. Nej det gör den inte. Den toppar på plats 88 i UK. Men den blir en gigantisk hit på gayklubbarna världen över. Populariteten har hållit i sig över åren och spelas säkert fortfarande flitigt.

So many men, so little time
How can I lose?
So many men, so little time
How can I choose?

För Ian och Fiachra är det inledningen på en karriär som gör att de får arbeta med storheter som Pet Shop Boys, Kim Wilde, Van Morrison, Boomtown Rats och Bananarama. Tydligen erbjöd Pet Shop Boys en låt till Miquel som producenterna inte ville ha med på skiva. Its a sin. Den fick de ta och spela in själva... och det var nog bra så. 1997 kunde Miquel dock inte hålla sig längre och spelade in den i en Eurodance version. Den har inte riktigt åldrats med värdighet.

Miquel återvänder till musikalvärlden med en stadig discodänga på sin CV och fortsätter att glänsa.

Men den där So Many Men, So Little Time håller ännu! Nu håller vi discofredag